Follow up!

Datorn är hemma!
Gissa vad det var för fel... kommigenurå gissa... inget?
VGA-kabeln (sladden mellan datorn och skärmen) hade pajjat under den veckan den har hängt oanvänd.
Datasnubben mest tittade på kabeln, tittade på mig, tittade på kabeln.
-men... de här går ju aldrig sönder!

Som sagt om det ska hända nån, så ska det hända mig.

Men, men nu är jag nästan klar med ominstallationer och grejjer... å ja just det, en grej till:
Har tydligen betalat 2000 spänn för ett program som saknar serienummer och som därför inte kan användas.
Lätt att försöka övertyga tillverkaren om att de har glömt att lägga i nåt i lådan.

Livet leker!

Jaha

Då var det tydligen dax igen!

Fick min uppgraderade dator i dag (istället för i fredags).
Som vanligt funkade den ypperligt tills jag kom hem och kopplade in den.
Har nu spenderat 4 timmar på att starta om, koppla i, koppla ur, starta om, uppdatera, ladda ner patchprogram, starta om.
Av den enkla anledningen att jag tycker att det kan vara käck att få ut bilden till min skärm via VGA-utgången.
Detta känns ju som något som bara skulle funka, eftersom det är det absolut vanligaste sättet att koppla på.
Men neeeeeeeeeej, inte för herr Ingelsbo som aldrig har fått någonting med kretskort i att fungera som det ska på första försöket.
Jag blir så trött!
Så nu får datasnubbarna som har pillat ihop aset försöka komma hem till mig i morgon och kika på eländet.
Detta kommer gå på ett av följande två sätt:

1. Han inser att grafikkortet har gått sönder på den 7 minuter långa bilfärden från butiken hem till mig.
2. Han tittar på den och säger, det här borde funka. Trycker på powerknappen och så funkar det.
   

Med lite tur så är det alternativ två som slår in och jag slipper vänta på nya delar.
För sen återstår ungefär två dagar av programinstallationer för att få tillbaka min dator som den var, fast lite snabbare.

Kalaset kostade förövrig 9500 spänn!
Inga glada miner här i dag.

Finafuckinglly!

Jo, det är sant.
Killen har efter ett antal timmars googlande, bloggsökande, mailande och fuskande lyckats få en Spotify-invite.
Att detta tog sån tid kan jag inte tolka på något annat sätt än att jag verkligen inte har några kompisar.
Anyway!
The deed is done, nu blir det intensivt spisande av all musik jag missat de senaste 5 åren.
Tur att man har fritid.

För er som är lika misslyckade som jag kan jag rekommendera spotify.fleo.se här delas gratis invites ut med jämna mellanrum.

Vi ses i höst, eller när all musik är slut!